De centrala frågorna i valrörelsen, de diskussioner som uteblev och det nya ekonomiska utgångsläget (30 Sep 2018)

Styrelsekrafts senaste medlemsevent arrangerades i samarbete med Skandia och leddes av Carl Otto Berg, Public Affairs, och Johan Lundqvist, makroekonom på Skandia Investment Management.

Seminariet tog avstamp i det politiska läget i landet och de tongivande frågorna under valrörelsen, som handlade om klimatfrågan, immigration/migration, sjukvården och den så kallade familjeveckan. Skandia tog även upp de politiska blockens agenda för Sveriges jämställdhet. En mittenregering kommer att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering och motverka löneskillnader. Alliansen vill tillträda posten som jämställdhetsminister. Vid en M+KD(+SD)-regering får KD fritt spelrum för sin ”nya feminism” där fokus läggs på att de val kvinnor och män gör får konsekvenser.

Viktiga frågor som enligt Skandia lyst med sin frånvaro handlar om arbete, Sveriges utveckling och utmaningarna inom immigration/migration. Även den ekonomiska politiken har uppfattats som sekundär under valrörelsen.

Sverige har en avsevärt förändrad ekonomi sedan finanskrisen 2008, där industriproduktion kraftigt minskat medan tjänsteproduktion stadigt ökat. Landet har gått från ett stort exportberoende till inhemsk konsumtion och investeringar. Flera faktorer påverkar denna omställning, såsom industriföretagens produktionsmix, etablering av produktion utomlands och nya servicenäringar. Våra egen ”plånbok” är en allt viktigare drivkraft för Sveriges ekonomi tack vare lågränteklimatet och historiskt stark kronkurs. Denna bild kan dock förändras i takt med stigande räntor, där höjningar förväntas ske från december i år eller senast i mars 2019.

Sverige har haft en real BNP-utveckling på 18% de senaste 10 åren och har därmed den största ökningen i gruppen utvecklade ekonomier (i gruppen ingår Storbritannien, Japan, Tyskland, Euroområdet och USA). Tittar vi däremot på BNP per capita är bilden en annan, med endast en genomsnittlig ökning i linje med G7-länderna. Som bidragande orsaker till angavs den ökade befolkningen, i kombination med en tudelad arbetsmarknad, där vi ser en uthålligt hög arbetslöshet för utrikesfödda, ca 15%. Vad som dock är positivt och som inte lyfts fram i debatten är att immigrationen är viktig för arbetsskapandet då Sveriges inrikesfödda befolkning systematiskt minskar. Dock är tillväxten i arbetskraft bland utrikesfödda i dagsläget för låg för att minska arbetslösheten.

Seminariet avslutades med en diskussion om hushållens skuldsättning som ökat kraftigt i takt med bostadsprisernas utveckling och vilka risker som Skandia ser inför en kommande lågkonjunktur. Finanspolitiken kommer att spela en större roll vid nästa kris och frågan är om politikerna kommer att komma överens i tid.